Vilken Vecka...
...det har varit tre kalas på samma vecka och sportlov har verkligen inte hunnit med annat än tårtbakning & städning tycker jag. phu...har inte hunnit skriva heller, fattar inte hur ni andra hinner?? men det är väl vanesak också.
Det sista kalaset var som skönt var käraste svägerskas så då fick hon stå för fika.
Tur man kan skylla på att man är gravid när det vankas godsaker :D
Emma fyllde år i torsdags och ville ju ha en kanintårta och japps det blev det.
Tyvärr var batterierna urladdade i kameran men barnen fotade lite med mobilen, men det skall ju föras över också till datorn, så bilder kommer senare.
Än så länge är det lugnt på brottarplanet men den 12 och 13 Mars är det tävlingar i Falköping (FT-Cupen) Då ska alla 4 stora barnen vara med ♥ kul ska det bli!!
Denna veckan började inte så roligt tyvärr utan med sorg... :'(
Det är ju livets gång, men aldrig kan man riktigt ta det till sig utan tror att alla är odödliga.
Något att tänka på att ta vara på varandra och livet, man vet aldrig när döden knackar på.
Tänka sig för i alla valen man har.
En liten dikt som jag hittade för lääänge sedan vet inte vem som skrivit den men så sann för mig.
Gick på ett ugefär så här....
"Den dag ska komma då min kropp ligger vit under ett lakan på ett sjukhus och läkarna har fastställt att mitt hjärta och min hjärna inte längre fungerar.
Ge då min ögon till en man som aldrig sett en soluppgång, ett barns ansikte eller kärleken i en kvinnas ögon.
Ge mitt blod till en tonåring som nyss dragits fram ur bilvraket så att denne får leva och se sina framtida barn leka.
Ge mitt hjärta till någon person vars eget hjärta bara givit henne dagar av smärta.
Ge mina njurar till någon som vecka efter vecka är beroende av en maskin.
Ta varje muskelfiber och nerv ur min kropp och uppfinn en metod som gör det möjligt för ett invalidiserat barn att gå igen.
Forska i varje skrymsle och ta celler om det så behövs och odla dem så att en stum pojke kan heja på sitt favorit lag och att en döv flicka kan höra regnet som smattrar mot ett fönster.
Bränn det som blir kvar av mig och sprid askan för vinden.
Om ni ska begrava något så begrav mina felaktigheter, svagheter och fördomar.
Ge mina synder till djävulen och min själ till änglarna.
Om ni vill minnas mig, gör det genom ett vänligt ord till någon som har det svårt..."
Ha det så gott allihopa och tack för att ni läser ♥
Kram
Fina underbara du! Tack för att du finns. Kram Gordana
Den dikten berörde mig verkligen <3
Min goa svägerska: Det är DU som skall ha ett STORT tack för att du alltid finns där vad det än är Kram ♥
Till dig Anonym: Den berör mig med något otroligt mkt...så vacker och det är så det borde vara när slutet är här.
